Det var en gång en fattig änka, som hade en son vid namn Jack. Han var väldigt lat och brukade aldrig hjälpa till. Därför blev familjen bara fattigare och fattigare. 

En vacker sommardog beslöt Jacks mor sig för att skicka honom till marknaden för att sälja deras ko. Denna ko var det enda de hade kvar, och hon gav inte längre någon mjölk. Jack hade inte hunnit särskilt långt när han mötte en man.

- Vart är du på väg med den där kon, min pojke? sa han.

- Jag ska till marknaden och sälja henne, svarade Jack.

- Då är det din lyckodag idag, sa mannen, för jag köper henne gärna av dig för de här fem magiska bönorna. Om du planterar dem ikväll, kommer de att växa högt upp i himlen innan det blir morgon.

Jack tyckte att det var en bra byteshandel, för då kunde han gå hem igen och ligga och lata sig i solen resten av dagen.

- Titta, mamma! ropade han när han sprang in i huset. Jag har sålt vår gamla ko för de här magiska bönorna!

- Du är inte bara lat. Du är dum också! ropade modern, tog bönorna ur hans hand och kastade ut dem henom fönstret. 

Sedan skickade hon pojken i säng utan kvällsmat.

Jack sov länge nästa morgon, och när han vaknade visste han inte riktigt var han var. Hans rum var mörkt, och när han drog ifrån gardinerna såg han stora blad och blommor utanför fönstret. Jack klädde sig snabbt och sprang nerför trappan och ut i trädgården. Pojken kunde inte tro sina ögon. Precis utanför fönstret, där hans mamma hade slängt de magiska bönorna, växte en enorm bönstjälk rakt upp i himlen, så högt att toppen var högt uppe i molnen. Utan att tveka en sekund kastade sig Jack upp i stjälken och började klättra. Han klättrade högre än trädtopparna, högre än molnen tills han var uppe i den blå himlen och stod på en lång, vit väg. Nu hade Jack blivit ordentligt hungrig, så han letade efter ett ställe där han kunde tigga frukost. Som tur var kom han till ett stort slott, där en enorm kvinna stod vid dörren.

- Godmorgon, sa han artigt. Skulle ni vilja vara så vänlig att ge mig lite frukost?

- Det är nog bäst för dig om du springer iväg så fort du kan, sa kvinnan, om du inte vill bli uppäten till frukost själv! Min man är ett hemskt troll, som älskar små pojkar på rostat bröd till frukost.

Men Jack var alltför utsvulten för att vända tillbaka, så han tiggde om något att äta.

- Du kan väl gömma mig när din man kommer, föreslog Jack.

Trollets fru var snäll och lät Jack komma in och äta bröd och dricka mjölk. Just när han hade ätit upp, hördes det klamp, klamp, klamp. Det var trollet som var på väg hem. Den vänliga kvinnan gömde Jack i ugnen.

Trollet kom in i köket och skrek så att hela slottet skakade:

- Min stora näsa känslig är. 

  Jag luktar visst en pojke här.

  Han lever, men start är han död.

  Han ska bli lagad på rostat bröd!

- Struntprat! sa hans fru. Din näsa kan då inte skilja en pojke från en get. Sätt dig nu ner och ät din frukost.

Jack kikade ut från sitt gömställe och blev förskräckt när han såg hur stort, fult och hemskt trollet var. Bordet dignade under högar med mat, och trollet åt upp varenda smula. Sedan ropade han till sin fru:

- Ta hit mina guldsäckar! 

Hon dukade av bordet och ställde guldet framför honom. Så satt trollet där och räknade sina mynt tills hans ögonlock började falla ihop och hans huvud långsamt föll ner mot bordet. Till slut sov han så djupt och snarkade så högt, att människorna nere på jorden trodde att det var åska.

När Jack än en gång kikade fram ur ugnen, visste han att detta var hans stora chans. Han smög sig förbi det stora, sovande trollet, sträckte sig efter en av guldsäckarna och tog den över axeln. Så sprang han ner från slottet allt vad han orkade och följde den långa, vita vägen ända tillbaka till bönstjälken. Jack klättrade nerför stjälken med säcken på ryggen ända tills han kom ner till jorden och deras egen trädgård. 

- Mamma, titta vad jag har med mig från landet ovanför bönstjälken! ropade Jack när han tömde den stora säcken med guldmynt på köksbordet. 

Änkan var så lycklig att återse sin käre son, och nu hade de ju nog med pengar för att köpa allt de någonsin kunde behöva.

En dag när Jack tog en titt i guldsäcken, såg han att det inte var så många mynt kvar. Då beslöt han sig för att klättra uppför bönstjälken igen. Han förklädde sig, så att kvinnan inte skulle känna igen honom och än en gång släppa in honom och ge honom mat.

Trollet återvände till slottet på kvällen, men då gömde sig Jack i en stor kopparkittel. Då befallde trollet sin fru att hämta den gyllene hönan. Frun hämtade henne och satte ner henne på bordet.

- Lägg ägg! röt trollet, och hönan lade ett ägg av renaste guld. Lägg ett till! skrek han, och hönan lade ett ännu större guldägg. 

När Jack såg guldäggen föll ögonen nästan ur huvudet på honom.

Snart somnade trollet igen, precis som förra gången, och när Jack var säker på att kusten var klar, kom han fram och tog trollets dyrbara höna. Men hönan  började kackla när Jack var vid dörren och trollet vaknade.

Det tog några sekunder innan han insåg att hönan var borta. När trollet tittade ut genom fönstret, såg han Jak med den gyllene hönan under armen, springande för livet på den långa, vita vägen. Trollet började springa efter Jack med jättelika kliv. Människorna nere på jorden trodde att det var en jordbävning. Trots att Jack sprang fortare än han någonsin gjort förut i hela sitt liv, var trollet nästan ikapp honom när han kom fram till bönstjälken. Precis när trollet sträckte ut handen för att grabba tag i Jack och återta sin höna, försvann Jack ner på bönstjälken. Trollet stannade upp en sekund och undrade om denna veka planta skulle hålla för hans tyngd. Sedan började han långsamt att klättra efter. Den långa bönstjälken började svaja. Jack insåg att trollet också var på väg ner och försökte öka farten. När Jack nådde trädgården, ropade han till sin mor:

- Fort! Ge mig en yxa!

Jack tog yxan, gav hönan till sin mor och började hugga av den kraftiga, gröna stjälken. Det knakade till och svajade och föll slutligen till marken med ett stort brak!

Trollet låg död under bladen. Och Jack och hans mor levde lyckliga i alla sina dagar med hönan som lade gyllene ägg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Bockarna Bruse 2. De tre små grisarna  3. Rödluvan 4. Snövit 5. Hans och Greta 6. Askungen 7. Den fula ankungen 8. Törnrosa 9. Dummerjöns 10. Prinsessan på ärten 11. Kejsarens nya kläder 12. Pojken som åt ikapp med jätten ...

this is not copyrighted © by Daisy Meadows   På jakt efter svartalfen   Rebecka tyckte synd om älvan. - Var inte orolig, sa hon. Kristin och jag ska hjälpa dig att få tillbaka väskan. - Åh, menar du verkligen det? utbrast Miranda lyckli...

This is not copyrighted © by Daisy Meadows   Den rasslande tamburinen   Flickorna avbröt uppvisninge och rusade bort till läraren, samtidigt som flera föräldrar skyndade fram för att försöka hjälpa till att lösa problemet. Men ingen verkade...

Hallå. Nu tänkte jag svara på en fråga som jag fått på FaceBook.   Har du en blogg? Ja, det har jag. Den som jag liksom bloggar på nu.. http://klassiskasagor.bloggplatsen.se   ...

this is not copyrighted av Daisy Meadows   Musiktrubbel   - Åh, vad bra du dansar! sa Rebecka och klappade i händerna. Hon log mot sin vän Krisitn, som just hade visat upp balettstegen som ingick i den dansuppvisning hon skull vara med i ...