En gång för länge sedan levde en man och hans fru. De önskade sig ett barn, men åren gick och inget barn blev till. Från huset hade de utsikt över en vacker trädgård full med blommor och grönsaker. Men runt den stod en hög mur, och ingen vågade gå ditin, för den tillhörde en hemsk häxa.

En dag när kvinnan tittade ut genom fönstret såg hon några läckra rädisor i landet och kände att hon måste få äta en sådan god rädisa.

Hennes längtan bara växte allteftersom dagarna gick, och kvinnan blev sjuk av denna längtan. Hennes man frågade:

- Varför är du sjuk?

- Jag tror att jag dör, svarade frun, om jag inte får äta några av de läckra rädisorna utanför mitt fönster.

Den stackars mannen ville ju inte att hans fru skulle dö, så han bestämde sig för att skaffa det hon önskade. I skydd av mörkret klättrade han över muren in i häxans trädgård. Ingen syntes till, och han återvände med en hel påse full med rädisor. De var så läckra, att hans fru ville ha ännu fler, så nästa kväll väntade mannen mannen tills det blivit mörkt och klättrade ännu en gång över muren till häxans trägård. Men denna gång stod häxan och väntade på honom!

- Din tjuv! Tänkte du stjäla ännu fler av mina fina rädisor? Jag ska straffa dig för detta!

- Nej, snälla häxan, bad manneen. Jag gjorde det för min frus skull. Jag var rädd att hon skulle dö om hon inte fick äta av rädisorna hon längtade efter så mycket.

- I så fall, sa häxan, får du plocka så många rädisor du vill. Men ni får betala ett pris. När ni får ett barn, måste ni ge det till mig. Jag ska ta hand om det och ge det allt en mor kan ge sitt barn.

Den stackars mannen var så rädd för häxan att han gick med på villkoren. 

Ett år senare födde hans fru en liten flicka, och häxan gav henne namnet Rapunzel och tog henne från sina föräldrar.

Rapunzel växte upp och blev det vackraste barnet på hela jorden. När hon var tolv år gammal låste häxan in henne i ett torn där inga människor kunde se henne. Tornet stod mitt inne i skogen och hade inga trappor och ingen dörr. När häxan skulle hälsa på ropade hon:

- Rapunzel! Rapunzel! Släpp ner ditt hår!

Rapunzel hade långt, vackert hår, fint som spunnet guld. När hon hörde häxans gälla röst öppnade hon dörren och lät håret falla ner till marken så att häxan kunde klättra upp.

Efter tre eller kanske fyra år hände det sig att kungens son red genom skogen. När prinsen närmade sig tornet hörde han en vacker röst som sjöng. Han tittade upp och fick se Rapunzel i fönstret. Prinsen ville gärna träffa henne, men han såg att tornet saknade dörr. Med sorg i fönstret gick han därifrån.

Men Rapunzels vackra sång hade nästan förtrollat prinsen, så varje dag red han ut i skogen för att lyssna på henne. En dag såg han häxan komma och hörde henne ropa:

- Rapunzel! Rapunzel! Släpp ner ditt hår!

Och prinsen såg när Rapunzels hår föll till marken och häxan klättrade upp till henne i tornet.

- Det är så jag ska göra för att komma upp, sa prinsen för sig själv. Jag ska försöka imorgon.

Så prinsen återvände till tornet redan nästa dag, och när Rapunzel hade sjungit färdigt ropade han:

- Rapunzel! Rapunzel! Släpp ner ditt hår!

Hennes långa gyllene flätor föll till marken, och prinsen klättrade snabbt upp.

Först blev Rapunzel rädd, eftersom hon aldrig hade träffat en man förut. Men prinsen var sp snäll och trevlig att hon snart kom över sin rädsla och började tycka om honom. Han frågade om hon skulle vilja gifta sig med honom. Prinsen var mycket stilig, och Rapunzel längtade efter att bli fri från häxan och slippa leva alldeles ensam. 

- Jag skulle gärna följa med dig, sa hon, men jag kan inte klättra ned. Ta med dig lite silke varje gång du besöker mig, så kan jag väva en stege att klättra ner på.

Varje kväll kom prinsen och besökte Rapunzel, eftersom häxan alltid kom dit på dagen. På så sätt fick häxan inget veta. Men en dag sa Rapunzel till häxan:

- Varför tycker du att det är så jobbigt att klättra upp till mig när det bara tar kungens son ett par sekunder?

Häxan blev fullkomligt rasande.

- Jag trodde att jag hade skiljt dig från resten av världen, och nu har du lurat mig, elaka flicka! 

Så tog häxan en sax och klippte av Rapunzels långa, vackra hår. Hon band flätorna vid fönstret och tog med sig stackars Rapunzel till en öken och övergav henne. Sedan återvände häxan till tornet och väntade på prinsen. När han ropade:

- Rapunzel! Rapunzel! Släpp ner ditt hår! slänge hon ner flätorna.

Han klättrade upp, men istället för Rapunzel, stod han framför häxan.

- Ser man på! utropade hon. Din vackra fågel sitter inte längre och sjunger i sitt bo. Katten har tagit henne och ska nu också riva ut dina ögon! Du får aldrig mer se Rapunzel!

Prinsen blev så förtvivlad att han slängde sig ut genom fönstret. Han landade i en buske, vilket räddade hans liv. Men törnen rev hans ögon så att han inte kunde se.

Han irrade runt i skogen i två år tills han en dag hörde en röst som han kände igen. Rapunzel kände genaste igen honom och omfamnade honom. 

Då hennes tårar sköljde över prinsens ögon, kunde han se igen. De reste till prinsens land där de välkomnades och levde ett långt och lyckligt liv tillsammans. Vad som hände med den gamla häxan fick ingen nånsin veta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Bockarna Bruse 2. De tre små grisarna  3. Rödluvan 4. Snövit 5. Hans och Greta 6. Askungen 7. Den fula ankungen 8. Törnrosa 9. Dummerjöns 10. Prinsessan på ärten 11. Kejsarens nya kläder 12. Pojken som åt ikapp med jätten ...

this is not copyrighted © by Daisy Meadows   På jakt efter svartalfen   Rebecka tyckte synd om älvan. - Var inte orolig, sa hon. Kristin och jag ska hjälpa dig att få tillbaka väskan. - Åh, menar du verkligen det? utbrast Miranda lyckli...

This is not copyrighted © by Daisy Meadows   Den rasslande tamburinen   Flickorna avbröt uppvisninge och rusade bort till läraren, samtidigt som flera föräldrar skyndade fram för att försöka hjälpa till att lösa problemet. Men ingen verkade...

Hallå. Nu tänkte jag svara på en fråga som jag fått på FaceBook.   Har du en blogg? Ja, det har jag. Den som jag liksom bloggar på nu.. http://klassiskasagor.bloggplatsen.se   ...

this is not copyrighted av Daisy Meadows   Musiktrubbel   - Åh, vad bra du dansar! sa Rebecka och klappade i händerna. Hon log mot sin vän Krisitn, som just hade visat upp balettstegen som ingick i den dansuppvisning hon skull vara med i ...