this is not copyrighted

av Daisy Meadows

Musiktrubbel

- Åh, vad bra du dansar! sa Rebecka och klappade i händerna.

Hon log mot sin vän Krisitn, som just hade visat upp balettstegen som ingick i den dansuppvisning hon skull vara med i senare samma kväll.

- Det kommer att se ännu bättre ut när de andra dansarna är med och vi har på oss våra scenkläder, svarade Kristin. Och vänta bara tills du får höra den fina musiken!

Rebecka hade fått lov att bo hos Kristin i en hel vecka.

Just den här kvällen skulle flickorna till rådhuset för att vara med på ettårsfirandet av Kristins balettskola.

- Det kommer att bli jätteroligt! sa Kristin. Min lärare har pyntat Stora salen och planerat olika lekar, och alla föräldrar ska ha med sig en massa god mat.

- Ja, det låter verkligen kul! höll Rebecka med. Men vi måste komma ihåg att hålla utkik efter svartalferna också. 

Kristin nickade. Hon och Rebecka delade en magisk hemlighet - de var vänner med älvorna! Just nu hade invånarna i Älvlandet problem och Rebecka och Kristin hade lovat att hjälpa till. Älvorna planerade en överraskningsfest för att fira att deras kung och drottning hade suttit tusen år på tronen. Det var fem dagar kvar tills festen skulle gå av stapeln och partyälvorna arbetade hårt för att göra den riktigt speciell.

Men under tiden satt kung Bore i sitt isslott och smidde lömska planer. Han tänkte ha ett eget kalas samma dag, och för att lyckas med det skulle han stjäla partyälvornas små väskor med älvglitter. Han visste att älvorna flög i väg till människornas värld så fort en fest gick på tok för att försöka ställa allt till rätta. Därför hade han gett sina tjänare i uppdrag att förstöra så många fester som möjligt och sedan ta väskorna när älvorna dök upp. Det magiska älvglittret skulle göra hans fest till den bästa någonsin, och samtidigt skulle kungaparets jubileum bli förstört!

- Dags att åka, flickor! ropade Kristins mamma.

Kristin och Rebecka rusade nerför trappan till de vuxna.

- Titta, sa Kristins pappa och lyfte på locket till en stor plåtburk. Jag har bakat muffins till festen.

- Åh, vad fina! Tack så mycket, sa Kristin och stack in burken under armen.

De gick ut till bilen allihop och körde bort till rådhuset, där en massa människor redan hade samlats. 

- Oj, vad annorlunda det ser ut! utrast Kristin när de klev in genom dörren.

Flera rader av stolar hade ställt ut på golvet, precis som på en riktig teater. Silverglänsande serpentiner hängde från taket, färgglade lampor kantade scenen och över varje bord svävade ett knippe med ballonger.

Medan Kristins mamma och pappa pratade med de andra föräldrarna gick Rebecka och Kristin bort till ett av borden med godsaker och lade upp muffinsarna på ett fat.

- Mmm, titta på de där ckokladkakorna! sa Kristin och pekade. De ser nästan overkligt goda ut.

- Det kanske är bäst att vi smakar på dem så att vi vet om svartalferna har gjort något konstigt med dem, sa Rebecka.

Kristin nickade och tog snabbt en chokladkaka, medan Rebecka satte tänderna i en av muffinsarna.

Flickorna såg på varandra och log. Bakverken var hur goda som helst. Här hade minsann ingen svartalf varit framme! Just då kom balettläraren, Kelly, gående.

- Dags att byta om, Kristin, sa hon när hon närmade sig. Det måste vara du som är Rebecka, tillade hon med ett leende. Kristin sa att du skulle komma.

- Får jag hjälpa Kristin och de andra att göra sig i ordning? frågade Rebecka ivrigt.

- Visst får du det, svarade Kelly och nickade. Jag kan definitivt behöva ett par extra händer.

De gick tillsammans bort till omklädningsrummet bakom scenen. Eleverna fick snabbt på sig sina trikåer och ballerinakjolar, och ställde sig sedan på kö framför Rebecka och Kelly för att få hjälp med pudret och läppglansen. Till sist stack de fötterna i sina balettskor och knöt omsorgsfullt de rosa sidenbanden runt vristerna.

Publiken strömmade in i salen, full av förväntan. Rebecka kikade ut från sitt gömställe bakom kulisserna och drog en suck av lättnad. Allt såg ut precis som det skulle, både pynt och mat. Det verkade som om kung Bores tjänare inte kände till balettskolans fest. Just då klev Kelly ut på scenen.

- Mina damer och herrar, började hon. Det är med stor glädje jag presenterar våra allra första ballerinor! De är här ikväll för att fira skolans årsdag och visa vad de har lärt sig under årey som gått. Publiken applåderade och Kelly drog sig åt sidan. Ögonblicket efter gick ridån upp och musiken började. Eleverna trippade ut på scenen med armarna i en elegant båge ovanför huvudet.

Rebecka hade sett Kristin öva och visste hur dansen skulle gå till. Men då hade de inte haft någon musik, och hon hade inte sett de fina kläderna förut. Rebecka tyckte att flickorna såg ut som små älvor i sina söta ballerinakjolar.

Men rätt som det var hände något med musiken. Den började gå allt snabbare och dansöserna fick plötsligt svårt att hänga med. Rebecka kastade en blick på Kristin och såg på hennes min att det var någonting som inte stämde.

Förskräckt lade hon märke till att två höll på att tappa balansen efter att ha försökt göra en snabb piruett. Takten på musiken bara fortsatte att öka och till slut var allt som hördes ett enda tjutande oljud. Rebecka sneglade på Kelly. Läraren var alldeles röd i ansiktet och tryckte desperat på stereons knappar för att försöka få ordning på musiken. Men ingenting hjälpte. Ballerinorna snurrade vidare på scenen och kämpade för att hålla takten. Plötsligt dansade två av dem in i varandra och en snubblade på sina egna fötter.

- Det går inte att få stopp på den här cd-spelaren! utbrast Kellt förtvivlat. Jag vet inte vad det är för fel.

Men det visste Rebecka. Det måste vara en av kung Bores svartalfer som hade varit framme!

Kap 1

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Bockarna Bruse 2. De tre små grisarna  3. Rödluvan 4. Snövit 5. Hans och Greta 6. Askungen 7. Den fula ankungen 8. Törnrosa 9. Dummerjöns 10. Prinsessan på ärten 11. Kejsarens nya kläder 12. Pojken som åt ikapp med jätten ...

this is not copyrighted © by Daisy Meadows   På jakt efter svartalfen   Rebecka tyckte synd om älvan. - Var inte orolig, sa hon. Kristin och jag ska hjälpa dig att få tillbaka väskan. - Åh, menar du verkligen det? utbrast Miranda lyckli...

This is not copyrighted © by Daisy Meadows   Den rasslande tamburinen   Flickorna avbröt uppvisninge och rusade bort till läraren, samtidigt som flera föräldrar skyndade fram för att försöka hjälpa till att lösa problemet. Men ingen verkade...

Hallå. Nu tänkte jag svara på en fråga som jag fått på FaceBook.   Har du en blogg? Ja, det har jag. Den som jag liksom bloggar på nu.. http://klassiskasagor.bloggplatsen.se   ...

Hallå. Jag vill be om ursäkt för att det var ett bra tag sedan som jag skrev en klassisk saga eller bok. Jag har helt enkelt inte haft tiden, men nu när det är sommarlov så ska jag försöka skriva mer. Fast jag tror inte ens att det är någon över huvu...