Det var en gång en rik adelsman som sörjde sin döda fru. Men han beslöt sig för att gifta om sig så att hans förtjusande dotter skulle få en mor igen. Tyvärr valde fadern en fåfäng och självisk kvinna med två döttrar som var likadana. Hon avslöjade inte sitt rätta jag förrän efter bröllopet. Tyvärr dog adelsmannen strax därefter. Husets nya härskarinna befallde styvdottern att arbeta i köket och bo med tjänarna, medan hon och hennes döttrar levde i lyx och överflöd.

När flickan var färdig med sitt arbete, brukade hon sitta vid spisen och hade alltid aska på sina kläder. Därför kallades hon för Askungen. Hennes kläder var slitna och smutsiga, men hon var ändå mycket sötare än sina pråliga styvsystrar.

En dag kom en inbjudan från slottet. Kungen ordnade en bal för prinsen. De båda styvsystrarna var överlyckliga. Hela tiden pratade de om vad de skulle ha på sig och beställde de vackraste klänningarna från landets bästa skräddare. Askungen ville gärna gå på balen och styvsystrarna retade henne och sa:

- Askungen, skulle inte du tycka att det vore roligt om du fick klä upp dig och åka i den fina vagnen till slottet och dansa med de unga, rika adelsmännen, ja, kanske också få träffa självaste prinsen?

Alla i hela riket visste att prinsen letade efter en lämplig flicka att gifta sig med, och Askungens själviska styvmor hoppades att han skulle välja någon av hennes två döttrar.

Snart var den stora dagen inne. Hela dagen hjälpte Askungen sina styvsystrar med deras hår, skor och klänningar, och när vagnen kom för att köra dem till slottet, hjälpte hon dem upp i vagnen. När vagnen hade åkt iväg, sjönk Askungen ner vid spisen, helt utmattad och förtvivlad. Hon började att snyfta och gråta. Då fick Askungen plötsligt se sin gudmor, den goda fen, som frågade:

- Varför gråter du, mitt kära barn?

- Jag önskar att jag också fick gå på den stora balen i slottet, snyftade Askungen.

- Om du gör som jag säger, så ska du få gå på balen ikväll. Spring först ut i trädgården och hämta en pumpa, sa fen till den förvånade Askungen.

Askungen tog den största pumpa hon kunde hitta till sin gudmor, som rörde vid den med sitt trollspö. Genast blev den till en vacker, gyllene vagn.

- Hämta nu råttfällan och öppna den försiktigt, sa fen.

Sex möss sprang ut, och när fen rörde vid dem med sitt trollspö, blev de förvandlade till vackra, gråa hästar. Sedan skulle Askungen hitta en råtta, som fen förvandlade till kusk. Sex små ödlor blev till stiliga lakejer.

- Duger detta ekipage till att köra den unga damen till balen? frågade fen Askungen.

- Oh ja, det är en fantastisk vagn och allting! svarade Askungen. Men...

- Aha! Du undrar vad du ska ha på dig, eller hur, kära vän? Låg mig se, vad skulle passa dig?

Så svängde fen sitt trollspö över Askungen, och på en sekund förvandlades hennes trasor till den mest fantastiska balklänning. Askungen hade också fått vackra juveler, och på fötterna bar hon ett par utsökta glasskor.

- Iväg med dig nu, sa fen. Men kom ihåg att lämna slottet innan klockan slår tolv, för då tar magin slut.

Askungen lovade och åkte iväg i den fina vagnen.

När Askungen klev in i balsalen blev det alldeles tyst. Musiken och dansen stannade av, för hon var den vackraste flickan i hela salen. Prinsen bjöd upp henne och tog hennes hand. De dansade tillsammans hela kvällen.

Vid middagen var prinsen så upptagen av att prata med Askungen att han inte åt en enda bit! Sedan fortsatte dansen.

Askungen var så lycklig. Hon hade dansat varje dag med den charmerande prinsen och var ändå inte trött. Sedan hörde hon klockan börja slå. "Hon måste vara elva. Det kan ju inte redan vara midnatt", tänkte hon och mindes fens varning. Men när hon vände sig om och såg på klockan, blev hon helt förskräckt och sprang iväg så fort hon kunde. Prinsen sprang efter, och klockan fortsatte att slå.

När Askungen sprang i full fart nerför den långa slottstrappan mot sin gyllene vagn, tappade hon en av sina fina glasskor. Precis i det ögonblick när prinsen böjde sig ner för att plocka upp den, slog klockan sitt sista slag. Då prinsen reste sig upp igen, såg han inte en skymt av varken den vackra flickan eller den gyllene vagnen och de grå hästarna.

Bakom en häck i slottets trädgård satt stackars Askungen i sina gamla trasiga kläder. Bredvid henne låg den stora pumpan helt mosad. Mössen, råttan och ödlorna kilade snabbt iväg. När hon var säker på att prinsen hade gått sin väg, smög sig Askungen fram ur buskarna och gick till fots hela vägen hem till huset, undrande vad prinsen skulle tänka om henne.

Musiken och dansen skulle egentligen ha fortsatt ända fram till morgonen, men prinsen blev plötsligt på dåligt humör. Han sa att balen var slut, och gästerna fick åka hem. Han visade glasskon för sin far och sa:

- Jag ska finna flickan som den här skon passar på, och hon ska bli min brud!

Askungens styvmor blev mycket hoppfull när prinsen kom till deras hus några dagar senare.

- Det är bara en sko, sa hon till sina döttrar. En av er måste väl kunna få in foten i den.

Men alla försök var förgäves. Det var en liten, nätt sko, och de båda styvsystrarna hade stora, klumpga fötter.

- Finns det några andra flickor i huset? frågade prinsen.

- Nej, ja, bara Askungen, sa styvmodern. Men hon arbetar i köket och fick inte följa med på balen.

- Hämta henne, befallde prinsen.

Och när Askungen provade skon, ropade alla:

- Den passar, den passar! 

Styvmodern och hennes döttrar var vita i ansiktet av ilska. 

Prinsen mötte Askungens blick och kände genast igen den vackra främling som han hade dansat med och bad henne gifta sig med honom. De levde lyckliga i många år i det stora slottet. Så småningom blev Askungen drottning. Hon var alltid vänlig mot sina tjänare och lät dem vara med på den årliga balen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Bockarna Bruse 2. De tre små grisarna  3. Rödluvan 4. Snövit 5. Hans och Greta 6. Askungen 7. Den fula ankungen 8. Törnrosa 9. Dummerjöns 10. Prinsessan på ärten 11. Kejsarens nya kläder 12. Pojken som åt ikapp med jätten ...

this is not copyrighted © by Daisy Meadows   På jakt efter svartalfen   Rebecka tyckte synd om älvan. - Var inte orolig, sa hon. Kristin och jag ska hjälpa dig att få tillbaka väskan. - Åh, menar du verkligen det? utbrast Miranda lyckli...

This is not copyrighted © by Daisy Meadows   Den rasslande tamburinen   Flickorna avbröt uppvisninge och rusade bort till läraren, samtidigt som flera föräldrar skyndade fram för att försöka hjälpa till att lösa problemet. Men ingen verkade...

Hallå. Nu tänkte jag svara på en fråga som jag fått på FaceBook.   Har du en blogg? Ja, det har jag. Den som jag liksom bloggar på nu.. http://klassiskasagor.bloggplatsen.se   ...

this is not copyrighted av Daisy Meadows   Musiktrubbel   - Åh, vad bra du dansar! sa Rebecka och klappade i händerna. Hon log mot sin vän Krisitn, som just hade visat upp balettstegen som ingick i den dansuppvisning hon skull vara med i ...